Bröstcancer

Bröstcancer är en sjukdom där celler i bröstet växer okontrollerat och bildar elakartade tumörer

Bröstet består av fett, bindvävnad och mjölkkörtlar som sedan går över i mjölkgångar, vilka så småningom mynnar ut i bröstvårtan. I 99 procent av fallen börjar cancern i körtelvävnaden. Cancern kan så småningom sprida sig utanför körtelvävnaden, till lymfkörtlarna under armarna och sedan vidare genom blodbanorna till övriga delar av kroppen. Då kan det bildas dottersvulster i olika organ, så kallade fjärrmetastaser.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nästan var tionde kvinna kan komma att få bröstcancer under sin livstid. I Sverige rapporteras ungefär 7 000 nya fall varje år och antalet fall växer ständigt.

Bröstcancer drabbar kvinnor i alla åldersgrupper, men risken att utveckla sjukdomen ökar med åldern. Sjukdomen är ovanlig hos kvinnor under 40 år och omkring två tredjedelar av de drabbade är över 60 år.

Män kan också få bröstcancer men detta är mycket ovanligt. Cirka 40 män får bröstcancer varje år i Sverige.

Olika typer av cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet. De olika typerna karakteriseras av olika utkomstceller, halter av östrogen-, progesteronreceptorer och av ett annat protein som heter HER2. Cancertypen är avgörande för valet av behandling, prognosen och överlevnaden.

Beroende på hur stor cancertumören är och om den har spridit sig till andra organ i kroppen kan man dela in bröstcancer i olika stadier.

• Stadium 0: Tumören sprider sig inte utan växer endast i de cellager där den uppstått, s k in situ cancer (förstadium till bröstcancer).

• Stadium I: tumören har en maximal diameter på 2 centimeter och har inte spridit sig till lymfkörtlarna.

• Stadium II: tumören har en diameter mellan 2 till 5 centimeter eller har spridit sig till lymfkörtlarna under armen.

• Stadium III: tumören är 5 centimeter eller större i diameter och kan ha spridit sig till vävnader nära bröstet såsom muskler, eller har en mer omfattande spridning till lymfkörtlarna.

• Stadium IV: cancern har spridit sig till avlägsna delar av kroppen såsom lungor, skelett, lever, eller hjärna.

Orsaker

Cancerforskning har visat att flera olika riskfaktorer som gener, hormoner, livsstil och miljö kan påverka risken att få bröstcancer. Sannolikt uppstår sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan de olika riskfaktorerna.

Hormonella faktorer

De kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron påverkar starkt bröstkörteln. Risken är större för kvinnor som fått mens tidigt och för de kvinnor som kommit in i klimakteriet sent. Graviditeter verkar ha en skyddande effekt: Risken för bröstcancer är lägre för kvinnor som fått barn tidigt eller har fött många barn. Långvarig användning av hormoner mot klimakteriebesvär eller p-piller ökar något risken för bröstcancer.

Tät bröstvävnad

Tät bröstvävnad innebär att det finns mer körtelvävnad och är förknippad med en större risk för bröstcancer.

Prognos

Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat under de senaste årtiondena. Detta beror framför allt på förbättrade behandlingsmetoder samt på känsligare diagnostikmetoder som gör att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i tidiga stadier. Ju tidigare man upptäcker bröstcancern, desto bättre är prognosen.

De allra flesta som får bröstcancer blir friska eller får behandling som gör att sjukdomen hålls i schack under lång tid. I Sverige dör ungefär 1 500 kvinnor varje år på grund av bröstcancer men fler än 60 000 kvinnor som blivit behandlade för bröstcancer lever idag. Närmare 80 % av kvinnor lever fortfarande 10 år efter att de fick sin diagnos.

Granskad av Theodoros Foukakis, Specialistläkare, Med dr, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset Solna.